Jenji Kohan och den judiska hypersexualiseringen av västerländsk kultur
Original Article: Jenji Kohan and the Jewish Hyper-Sexualization of Western Culture
Sexualisering Som det utförligt redogörs för Kritikkulturen, ansåg Freud och hans anhängare att antisemitism var en universell sjukdom som bottnade i undertryckt sexualitet. Den teoretiska grunden för detta finner man i Freuds Tre essäer om sexualiteten där han kopplade aggression till frustreringen av mänskliga drifter – i synnerhet sexdriften. Kevin MacDonald påpekar att: ”Fastän Freud själv senare utvecklade idén om dödsdriften som förklaring till aggression, har ett återkommande tema i den freudianska kritiken av västerländsk kultur, vilket bl.a. Norman O. Brown, Herbert Marcuse, och Wilhelm Reich exemplifierar, varit att frigörelsen av undertryckt sexualitet skulle leda till minskad aggression och bana väg för en era av universell kärlek.”
Utifrån denna uppfattning anses antisemitism vara en form av aggression, en följd av förnekad sexualitet, och psykoanalysens judiska uppdrag var att göra slut på antisemitismen genom att befria mänskligheten från sina sexuella bortträngningar. Individer som var upptagna av sex ansågs mindre benägna att bry sig om vad judar sysslade med, än mindre att motarbeta dem politiskt. Folk som ägnar större delen av sin tid åt jakt efter sexuell stimulering kommer sannolikt inte anordna pogromer eller hota det rika och mäktiga judiska etablissemanget. I sin, jewishquarterly.org /issuearchive/articled325.html?articleid=38 [now a hijacked site] ofta citerade essä, från Jewish Quarterly skriver Nathan Abrams att:
Judar i USA har varit sexuella revolutionärer. En stor andel av det som skrevs om sexuell frigörelse författades av judar. De som gick i bräschen för rörelsen som tvingade USA att anta en mer liberal syn på sex var judiska. Judar ingick också i avantgardet för 1960-talets sexuella revolution. Wilhelm Reich, Herbert Marcuse och Paul Goodman ersatte Marx, Trotskij och Lenin som obligatorisk revolutionär litteratur. Reich var främst inriktad på arbete, kärlek och sex medan Marcuse profeterade att en socialistisk utopi skulle göra människor fria att uppnå sexuell tillfredsställelse. Goodman skrev om de ”vackra kulturella konsekvenserna” som skulle följa med legaliseringen av pornografi: det skulle ”förädla all vår konst” och ”humanisera sexualiteten.”
Hypersexualiseringen av västerländsk kultur (den mest iögonfallande följden av det judiska övertagandet och faktiska monopoliseringen av den västerländska median och underhållningsindustrin) kan därför ses som den praktiska etnopolitiska tillämpningen av psykoanalytisk teori i en traditionell västerländsk kultur som till sin natur ansågs auktoritär, fascistisk och antisemitisk pga sin ”hämmande” sexualmoral. MacDonald påpekar att ”psykoanalys har varit en veritabel guldgruva av idéer för de som avser utveckla radikal kritik av västerländsk kultur” då dessa idéer påverkar tänkandet på många olika områden, ”däribland sociologi, barnuppfostran, kriminologi, antropologi, litteraturkritik, konst, litteratur och populärmedierna. Read more